Uppdatering

När man inte bloggat på evigheter och ens första inlägg möts att glada "välkommen tillbaka", då blir man väldigt glad och varm i hjärtat! Tack <3

Det har som sagt gått ett tag sedan sist och mycket har förändrats. Jag ska försöka göra en kortfattad uppdatering om livet.

På sommaren förra året fick jag min fulla sjukersättning beviljad och är alltså numera "sjukpensionär". Hatar det ordet, men det är oftast det enklaste sättet att få folk att förstå vad man menar. Jag har ganska bra anpassat mig till mitt nya liv. Har gått på en del nitar i min jakt på meningsfull sysselsättning och har konstaterat att jag har svårt för allt som innebär några som helst krav på mig och min ork. Det gör ont varje gång jag faller, men efter ett tag har jag glömt och ger mig på ett nytt (omöjligt) projekt. Försöker se det som livslust, men ibland undrar jag om det inte bara är ren dumhet...

Jag bor kvar i min lilla 2:a i stan (Lund). Dock ensam numera. Förra hösten flyttade sonen till Kalmar, där han pluggar. Det har varit tufft många gånger och jag saknar honom fruktansvärt mycket. Det är livets gång och jag är stolt över min fina son och glad att han tar steg i livet, som jag själv var för feg att ta. Jag hade inte heller det stödet från mina föräldrar, som han haft, och det har också stor betydelse.

Kärlek då? Nja, kärlek är överskattat ;-) Försöker låta bli att vara bitter, men visst känns det. Jag är singel igen och det kommer jag säkert vara resten av livet... Rädd för att bli sårad igen. Det kostar mer än det smakar, kan man säga. Umgås sedan i somras med ett ex (S). Vi är absolut bara kompisar, men det är ändå komplicerat. "Can't live with him, can't live without him". Framtiden får visa vad som händer. Ni som är vänner med mig på Facebook kan säkert räkna ut ett och annat här ;-)

Bilburen är jag igen! Köpte min lilla Pärla i somras och hon är verkligen värd sitt pris!

Min brorson "Lilla E" fyllde 4 år i veckan och är inte så liten längre. En underbar liten kille, som lyser upp tillvaron.

Hur mår jag nu då? Har lagt ytterligare tid mellan nutid och min djupa depression och själen mår numera bättre än någonsin tidigare. Det betyder inte att mitt mörker är helt borta, men jag har lärt mig att umgås med det och det blir aldrig svart längre. Kroppen har haft en fruktansvärd höst/vinter. Stambyte, renovering, målning, tapetsering och allmänt stök har inneburit en tuff miljö på många sätt och värken har emellanåt varit helt fruktansvärd. Tröttheten är inte heller att leka med. För tillfället sover jag många timmar/dygn och orkar inte mycket under de vakna timmarna. Jag är så trött på röra, skit, höga ljud och hantverkare. I fredags gjordes det allra sista i min lägenhet och nu är det över. Underbart!! 
Visst har här blivit jättefint på alla sätt, men det har varit tufft och mina krafter är helt slut. Inget julbak, inget julpynt och inga rena fönster. Det blir jul oavsett och sonen har lovat hjälpa mig med den lilla plastgranen. Det får räcka i år. Hälsan får helt enkelt gå först!

En liten tomte som fick följa med hem en dag